Frida Lundgren

Sist jag skrev va jag lycklig, nykär å hungrig på livet... Men livet har tagit många vändningar efter de. På söndag är det ett halv år sedan jag och Palle hade vår första date då allt "startade på riktigt". Vi hade en sommar fylld av roliga helger tillsammans, bröllop, tjafs, skratt, strul och allt som hör livet till. Hösten gick i en hård bergådalbana, men förra helgen så kände vi att, vi skadar varandra mer, för båda vi och är så olika att kärleken och glädjen är svår att fungera.

Från den stunden vi sa de är slut så hade vi en sista natt och dag tillsammans. Ett halvt dygn av gråt, packande, saknade, lättnad, längtat, önskan.... En sån där gång där allt snurrar i huvudet medan en klump i hjärtat påminner om verkligheten.

Jag är otroligt tacksam för allt stöd jag fått. Det är lätt att vara stark utåt, då ingen ser tårarna här hemma. Men med hjälp av alla sms, besök, telefonsamtal och jobb så har jag bitit ihop och fått en ny start. I mitt huvud är de minst en vecka sedan vi skildes åt, för de är så mycket tankar, intryck, ja ALLT där i. Men egentligen har det bara gått 3dagar...! Jag har valt att från och med nu bara gå framåt...Inte glömma, men blicka framåt. Palle är en helt OTROLIG kille, fin och omtänksam på oändligt många sätt. Men som sagt olika tankar, mål å prioriteringar gjorde för oss att det inte gick längre. <---------3

I mitt liv just nu så jobbar jag på förskolan Bjällran, på ett vikariat på ca 75% (just nu november ut). Har varit där i 2,5månad och trivs riktigt bra. Hoppar in i köket ibland, och på Torpgatan, omväxling förnöjer. Drömmer fortfarande om att jobba med det jag är utbildad till... Ska nog börja läsa igenom gamla anteckningar för att hålla igång.

Imorgon är det sista gången på buggkursen, sorgligt. Men ett slut kan också betyda en ny början på något annat?!