Jag har tagit ett steg, valt alternativ..

Efter mötet igår kväll gick alla tankar hem, å jag kunde inte somna förrens runt två inatt. Så jag ringde mamma mitt på dagen idag. Jag berättade situation, eftersom jag vet att hon inte använder datorn hemma, så sa hon exakt vad jag tänkte och behövde höra. Jag vill kolla efter en annan familj, men hittar jag ingen som verkar bra kommer jag hem, tyvärr.

Ja, nu har jag gjort ett beslut, Lr iaf tagit ett steg åt ett håll. Jag kände bara idag att de här är fel, jag njuter inte av att vara med barnen, så som jag borde göra. Och ja, jag vet att allt är nytt och omtumlande men de känns fel. Pratade med Lauren efter middan och sa precis som jag kände, att jag nog ville kolla efter en ny familj. Hon tyckte de var tråkigt, de gör jag också, för dom är underbara. Men de känns som att allt är för mkt och att jag inte "räcker till" för dom båda samtidigt. Amanda är verkligen en duktig och fin bebis och "kräver inte mkt", men hon kommer snart börja krypa runt osv, och den tid Jesse behöver/kräver kommer göra att jag till slut inte kommer orka mer. Visst kan de gå skit bra också, och de är de att jag är rädd just nu.

Hur som helst skickade jag ett mail till min LCC och sa att jag vill byta familj. De tog inte länge innan hon ringde, och jag fick säga varför jag ville byta familj. Då börjar hon gå på mig att de är nog bara för mkt för att Sinje är kvar än och att jag inte "kan vara mig själv". Hon sa även att Lauren tyckte om mig så mkt och att de var fel med dubbla au pairer så länge. Hon tjatade bara om att jag minst måste stanna tills Sinje har åkt (på onsda) innan jag får bestämma mig. Hon pratade även skit om andra familjer. De tycker jag är dåligt efter allt vi pratade om igår och vad vi kom överens om då.

Jag åkte iaf iväg med Elin, och Gina? (svensk och tysk au pair) till Wendys efter samtalet med LCC. Elin har varit här två månader, å hon bad mig att inte ge upp.Vi var bara borta typ en halv timme, men känslan över att behöva stanna minst en vecka till bara för allt kändes väl lite bättre efter de. Sen kom jag hem och finner ett mail från LCC tanten... Att vi ska tydligen påbörja sökandet efter en ny familj imorgon. Gu, jag känner mig helt lost. Jag vill stanna, jag vill hem, jag vet ingenting just nu. Var jag för snabb ändå?

image28
Amanda i min säng

image29
Harry i min säng...

Kommentarer
Postat av: Åse

Halloj & god morgon!
Vi försökte ringa dig igår kväll på Skype men du var offline.....*suck*
Förstår att allt bara snurrar för dig nu!!!! Du vet att vi stöttar dig hur du än gör - men som många kloka människor skrivit till dig - ge det lite mer tid!! Jag tror att att det är näst intill omöjligt att känna sig superbekväm i ett nytt land på så kort tid!! Det är ju något 100% nytt & förändringar är ju alltid tuffa!! Blunda hårt - försök tänk en månad framåt istället för ett helt år - se det som en utmaning & ett äventyr & sen ser du vart du landar tillslut!
Stora kramar & pepp från mig!

2007-09-06 @ 07:58:38
Postat av: Sofia

Hej Honey!
De gör ont i hjärtat att de är jobbigt för dig.. jag tänker på dig och finns med dig vilken väg du än tar!!!

2007-09-06 @ 09:34:37
Postat av: Camilla

Hoppas de löser sig till de bästa för dig, vilket jag vet att det kommer att göra! I believe in you! Take care!!

2007-09-06 @ 13:26:42
URL: http://lillcamme.blogspot.com
Postat av: Emma

Tjingeling, som du märker är livet aldrig rätt eller lätt på en gång, man måste alltid bearbeta det på nått sätt. Man kan få råd och tips men i slut ändan är de alltid du som ska trivas med beslutet glöm inte det! Du kommer fixa detta på nått sätt som är rätt för dig, oavsett om du stannar, byter familj eller kommer hem igen..
Kram

2007-09-06 @ 15:59:45
Postat av: emma

Frida! :) Jag må börja att säga som alla andra att man nog måste ge det lite mer tid. Sen pratade jag även med min syster yster som varit au pair i en familj med tre barn (8mån, 4 år samt 6 år) hon hade inte ens den erfarenheten av barn som du har och hon sa även att hon tyckte det kändes svårt i början att "hålla reda" på alla barnen samtidigt, men tids nog så gick det bara prima! :) Trivs du med familjen i övrigt så tror jag att det kommer gå HUR BRA som helst! Rutiner osv för att ta hand om barnen lär man sig eftersom, snart kan du byta blöjor medan du läser godnattsaga för den andra ;) Skämt åsido. Ge det en chans till och känn efter. Sen är det givetvis du som känner bäst hur det är.. men jag vet att du fixar det hursom och känns det bäst i slutändan att komma hem så gör det! Ibland gör man inte rätt val helt enkelt. Men som jag brukar säga "bättre ångra nåt man gjort, än det man inte gjort!" (japp, inkluderar Vf festen härom helgen ;) haha!)
Kraaamkraaam från 08a land! :)

2007-09-06 @ 17:50:46
Postat av: evelina

du klarar det gumman. det vet jag. :)

2007-09-06 @ 18:44:45

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0